Klimatrapportering – från administrativ börda till konkurrensfördel

Klimatrapportering ses ofta som en börda – en tidskrävande och administrativt tung uppgift för att uppfylla lagkrav och hållbarhetsmål. Men i takt med att hållbarhet blir en allt viktigare faktor för kunder, investerare och samarbetspartners, växer klimatrapporteringens roll från en börda till en strategisk tillgång.

Med rätt system och processer kan klimatrapportering inte bara förenklas – den kan också bli en konkurrensfördel som stärker varumärket, attraherar nya affärer och framtidssäkrar verksamheten.

Varför klimatrapportering upplevs som en börda

För många företag innebär klimatrapportering fortfarande ett stort manuellt arbete. Exempelvis måste data samlas in från flera olika källor, såsom elförbrukning, transporter, inköp och resor, vilket kräver mycket tid och koordinering.

Några vanliga utmaningar är:

• Silos mellan avdelningar där data inte är lättillgänglig
• Brist på standardiserade processer för insamling och analys
• Tidskrävande manuell sammanställning i Excel eller liknande verktyg
• Osäkerhet kring vilka utsläpp som ska rapporteras enligt olika regelverk (t.ex. GHG-protokollet eller CSRD)

Resultatet blir att företag lägger mycket tid och resurser på att ta fram rapporter som upplevs som krav snarare än som något värdeskapande.

När klimatdata blir affärsdata

Det många missar är att klimatdata är affärsdata om den hanteras på rätt sätt. Genom att integrera klimatrapportering i affärssystemet och automatisera insamlingen av utsläppsdata från exempelvis inköp, resor eller energianvändning, får företaget inte bara bättre koll utan också nya möjligheter.

1. Ökad transparens ger förtroende
Kunder och investerare kräver allt oftare transparens kring klimatpåverkan. Ett företag som enkelt kan visa sina utsläpp, och hur de arbetar för att minska dem, stärker sin trovärdighet och sitt varumärke.

2. Data för bättre beslut
När klimatdata integreras med verksamhetsdata kan företaget fatta bättre beslut. Vilka leverantörer har störst klimatpåverkan? Vilka affärsområden har störst potential för minskade utsläpp? Sådan insikt skapar möjligheter att både spara pengar och förbättra hållbarhetsarbetet.

3. Ligg steget före
Med ett systematiskt arbetssätt blir det lättare att följa kommande regelverk, som CSRD och EU-taxonomin. I stället för att stressa inför varje rapportering, kan ni ligga steget före och visa att man tar hållbarhet på allvar.

4. En starkare position i upphandlingar
Offentliga upphandlingar och större affärsavtal ställer allt oftare krav på hållbarhet. Ett företag som snabbt och tydligt kan visa sin klimatpåverkan har en klar konkurrensfördel.

Från manuellt till automatiserat – nyckeln till förbättring

För att klimatrapportering ska bli en naturlig och värdeskapande del av verksamheten krävs rätt verktyg. Med moderna affärssystem och automatiserade lösningar kan företag:

• Samla in och kategorisera data från olika källor automatiskt
• Få realtidsöverblick över utsläpp kopplade till verksamheten
• Skapa rapporter som uppfyller både interna mål och externa krav
• Identifiera åtgärder för att minska klimatpåverkan

När rapporteringen inte längre kräver manuell insamling och dubbelarbete, frigörs tid och resurser för att arbeta mer proaktivt med hållbarhet. I stället för att se klimatrapportering som ett krav kan företag välja att se den som en investering. Med rätt system blir rapporteringen enklare, mer träffsäker och strategiskt användbar. Den skapar förutsättningar för ökad transparens, bättre beslut och en starkare position på marknaden.

Vill du veta hur du kan göra din klimatrapportering enklare – och samtidigt skapa affärsvärde? Kontakta oss så berättar vi mer!

Fakta: Klimatrapportering i Sverige

→ CSRD ställer nya krav på svenska företag
2024 började EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), att gälla även i Sverige. Det innebär att tusentals företag successivt blir skyldiga att rapportera klimatpåverkan enligt nya standarder (ESRS).

• Från 2024: Gäller börsnoterade företag som tidigare omfattats av NFRD
• Från 2025: Gäller större företag som möter minst två av tre kriterier (fler än 250 anställda, > 450 Mkr i omsättning, > 250 Mkr i balansomslutning)
• Från 2026: Börsnoterade små och medelstora företag omfattas

→ Scope 1, 2 och 3 – tre nivåer av utsläpp
Enligt GHG-protokollet ska företag redovisa:

• Scope 1 – direkta utsläpp från egna verksamheten
• Scope 2 – indirekta utsläpp från inköpt energi
• Scope 3 – indirekta utsläpp i hela värdekedjan (t.ex. leverantörer, transporter)

Scope 3 står ofta för den största delen av utsläppen men är också svårast att kartlägga.

→ Utmanande men viktigt
Enligt en undersökning genomförd av Insight Intelligence i samarbete med Altinget och KPMG (Hållbarhetsbarometern 2023) uppger 79 % av svenska företag att de upplever hållbarhetsrapportering som utmanande. Den största orsaken är bristande kunskap om regelverk och datainsamling. Samma rapport visar att en av de största flaskhalsarna är bristen på systemstöd och automatiserade verktyg för datainsamling. Företagen saknar ofta en tydlig struktur för att hämta in klimatdata från olika delar av verksamheten.

Dessutom visar PwC:s rapport "ESG och hållbarhet – från risk till möjlighet" (2023), att 68 % av svenska CFO:er uppger att tillgång till tillförlitlig data är det största hindret för hållbarhetsrapportering, ofta på grund av fragmenterade system och manuell hantering.

→ Krav i upphandlingar och affärer
Allt fler upphandlingar kräver klimatdata, vilket gör rapporteringen till en direkt konkurrensfördel. Även underleverantörer påverkas av kraven från större aktörer.

→ Stort stöd – men behov av vägledning
Svenskt Näringsliv och andra näringslivsorganisationer ser klimatrapportering som ett viktigt verktyg, men efterfrågar tydliga riktlinjer och rätt nivå på kraven – särskilt för små och medelstora företag.